Om guiden
Långfärdsskridskor för nybörjare handlar om två saker: utrustning som passar ihop och is som håller. Här går vi igenom pjäxa och bindning, hur tjock isen ska vara och vad du ska ha med dig ut. Råden bygger på Svenska Skridsko-, Kälk- och Rullidrottsförbundets och Issäkerhetsrådets riktlinjer och på tillverkarnas egna uppgifter.
Vad ska man tänka på när man köper långfärdsskridskor?
Tänk på pjäxan först när du köper långfärdsskridskor. Bindningen på skridskon ska passa pjäxans sula, så en turpjäxa med NNN BC-sula behöver en BC-bindning och en skatepjäxa en NNN- eller Prolink-bindning, medan remmar fungerar med vanliga kängor. Skenlängden väljer du efter pjäxstorleken, och isdubbar, ispik och räddningslina köper du samtidigt.
Hela innehållsförteckningen
- Pjäxans sula ska passa bindningen
- Hur tjock bör isen vara för att åka skridskor?
- Isdubbar och ispik hör till utrustningen
- Isvett betyder att aldrig åka ensam på naturis
- Så gör du om isen brister
- Slipa långfärdsskridskor regelbundet
- Vilka muskler tränar man när man åker skridskor?
- Isen och sällskapet först, skridskorna sedan
- Vanliga frågor om isen och utrustningen
Så har vi bedömt
Där guiden tar upp utrustning bedömer vi den utifrån specifikationer, kompatibilitet och mått ur tillverkarnas och återförsäljarnas egna uppgifter. Där den bygger på vår egen erfarenhet står det i texten. Så bevakar och bedömer vi
Pjäxans sula ska passa bindningen
Pjäxans sula och skridskons bindning ska vara samma system, så har du redan en pjäxa styr den vilken bindning du väljer (Rottefellas skridskobindningar). Pjäxorna har en egen jämförelse på sula, foder och vikt i pjäxor till långfärdsskridskor.
| Bindning på skridskon | Pjäxans sula | Pjäxa |
|---|---|---|
| BC-bindning | NNN BC | Turpjäxa, grov och varm |
| NNN- eller Prolink-bindning | NNN | Skatepjäxa, samma som till längdskidor |
| Xplore-bindning | Xplore | Pjäxa med Xplore-sula |
| Remmar | Ingen särskild | Vandrings- eller vinterkängor |
En turpjäxa med NNN BC-sula passar motionsåkning (Svenska Skridsko-, Kälk- och Rullidrottsförbundet om utrustning), och en skatepjäxa av samma typ som till längdskidor passar den som vill åka lätt och snabbt.
I långfärdsskridskor bäst i test står fem modeller bredvid varandra, med bindning, skenlängd per skostorlek och stål.
Hur tjock bör isen vara för att åka skridskor?
Isen bör bestå av minst 10 cm kärnis innan du går ut på den (förbundets iskunskap). Istjockleken räcker ändå inte som enda mått, för isens typ avgör hur mycket den bär.
| Istyp | Kännetecken | Vad som gäller |
|---|---|---|
| Kärnis | Svart eller genomskinlig | Minst 10 cm för att gå ut |
| Stöpis | Ljus, gråvit och kornig | Alltid svagare än kärnis |
| Snötäckt is | Snö ovanpå isen | Snön isolerar och döljer svaga partier |
| Våris | Pipig och porös | Kan sakna bärighet trots 20–30 cm tjocklek |
| Saltis | Is på havet | Alltid svagare än insjöis |
Kärnisen växer nedåt och har i allmänhet störst bärighet (SMHI om is på sjöar). Stöpis bildas när snö trycker ner isen, vatten tränger upp och snösörjan fryser. Stöpisen är ljusare och alltid svagare än kärnis, och den kan behöva vara tjockare än 10 cm (Svenska Livräddningssällskapet om stöpis).
Isdubbar och ispik hör till utrustningen
Isdubbar och en mobil i vattentät förvaring ska du alltid ha med. Åker du utanför kontrollerade banor behöver du också ispik, räddningslina och flythjälp (Issäkerhetsrådet om skridskoåkning). En ryggsäck för långfärdsskridskor fungerar som flythjälp när den har midjebälte och grenrem och ombytet i den är vattentätt packat. Barn bör alltid ha flytväst.
Isdubbarna ska sitta högt runt halsen, utanpå kläderna, så att du når dem med handskarna på. I dubbarna ska det sitta en visselpipa av plast utan kula, eftersom en kula kan frysa fast (Issäkerhetsrådet om isdubbar).
En klubb kan ställa egna krav. Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK, kräver det mesta av den här utrustningen på klubbens utfärder och rekommenderar resten (SSSK:s lista):
| Utrustning | På klubbens utfärder | Vad som avses |
|---|---|---|
| Flythjälp | Obligatorisk | Ryggsäck med midjebälte och grenrem eller benslingor |
| Ombyte | Obligatoriskt | Fullständigt ombyte i vattentät packning |
| Räddningslina | Obligatorisk | Ska gå att kasta utan att du tar av ryggsäcken |
| Ispik | Obligatorisk | Dubbelpik, eller enkelpik och extrastav, som slår igenom minst 5 cm is med ett hugg |
| Isdubbar och visselpipa | Obligatoriska | Visselpipan helst fäst i isdubbarna |
| Hjälm, armbågs- och knäskydd | Rekommenderade | Skydd när du faller |
| Mobil, karta och GPS | Rekommenderade | Mobilen i vattentät förvaring |
Isvett betyder att aldrig åka ensam på naturis
Åk aldrig ensam på naturis (förbundets säkerhetsråd). Håll minst 10 meters avstånd till den som åker först, så att inte flera går igenom samtidigt (Issäkerhetsrådet).
Israpporter om var isen bär finns i Skridskonätet, men för att läsa och lämna dem behöver du vara medlem i en förening som är ansluten dit. Är du ny kan du åka med en klubb som är ansluten till Skridskonätet.
Så gör du om isen brister
Vänd dig tillbaka mot hållet du kom ifrån, eftersom isen höll där. Ta det lugnt, ta fram isdubbarna och behåll handskarna på. Häv dig upp med armbågarna nära kroppen och åla en bra bit ut på bärig is innan du reser dig (Issäkerhetsrådet om isen brister).
Ser du någon annan gå igenom larmar du 112 direkt och närmar dig vaken från samma håll som den som gick igenom. Ha alltid något mellan dig och personen i vattnet, som en räddningslina eller en ispik. Förbundet rekommenderar att du tränar plurrning en gång om året under trygga former.
Slipa långfärdsskridskor regelbundet
Skenan blir trubbig av stenar, grenar och sand på isen, så skridskorna behöver slipas med jämna mellanrum. De flesta skridskor är förslipade när du köper dem, men en extra slipning kan göra dem bättre (Lundhags skötselråd).
Skärpan testar du genom att skrapa skenan mot en nagel, och lämnar den repor i nageln är den skarp nog. På turen kan du ha med en liten slipsten eller diamantsten som tar bort grader. Hemma sköljer du av skridskorna, torkar dem och förvarar dem torrt, så att de inte rostar (Lundhags skötselråd).
Vilka muskler tränar man när man åker skridskor?
Långfärdsskridskor tränar främst ben och säte. Hur hårt du arbetar beror på farten. I Compendium of Physical Activities räknas ansträngningen i MET, där 1 MET är vila:
| Aktivitet | MET |
|---|---|
| Skridskor, upp till ca 14,5 km/h | 5,5 |
| Skridskor, allmänt | 7,0 |
| Skridskor, snabbare än ca 14,5 km/h | 9,0 |
| Skridskor, tävling i hastighetsåkning | 13,8 |
| Längdskidor, skate | 13,3 |
Isen och sällskapet först, skridskorna sedan
Börja med var och med vem du åker. Gå med i en klubb, och köp isdubbar, ispik, räddningslina och en ryggsäck med grenrem innan första turen. Välj sedan pjäxan och skridskon tillsammans, så att sulan passar bindningen, och välj skenlängden efter din pjäxstorlek.
Vanliga frågor om isen och utrustningen
Hur lång ska en ispik vara?
En ispik ska vara ungefär 30 cm kortare än du är lång. Den ska flyta, ha en viss tyngd och en vass spets, och en skidstav är ofta för lätt för att bedöma isen med.
Behöver man hjälm på långfärdsskridskor?
Hjälm är inget krav, men Svenska Skridsko-, Kälk- och Rullidrottsförbundet rekommenderar den starkt. Knä- och armbågsskydd minskar också risken för skador när du faller.